Idag hade vi djupintervjun. Jag och Karro fick sitta i var sitt rum och intervjuades i tre timmar. Det var frågor om vår barndom, hur vi löste konflikter i familjen, man skulle beskriva sina föräldrar, berätta om man har något nätverk, vad man tycker om ungdomskriminalitet, vad vi gillar att göra på fritiden, hur man skulle uppfostra ett barn och en massa annat.
Efter att ha skrivit livsberättelsen så har jag haft tillfälle att reflektera endel över dessa frågor. Men det är ju otroligt stora frågor som skulle besvaras snabbt och spontant. Tror dock det gick ganska bra. Kände mig inte alls nervös utan det var faktiskt ganska trevligt stundtals att sitta och prata om mina tankar och känslor om nära och kära.
Efter det han jag med att slinka in på hälsocenter och komplettera de sista proverna och måtten till läkarintyget. Slapp faktiskt ställa mig på vågen. Den snälla sköterskan bara frågade om vikten och jag svarade helt ärligt vad jag vägde - när jag mönstrade. Mo ha ha ha! Närå, ärlighet varar längst...
Frun och jag firade med en pizza när vi kom hem och somnade framför en film klockan fem på eftermiddagen. Man var nog ganska slut efter intervjun ändå.
Med tanke på att prat om barnuppfostran idag - jag fastnade lite för den här artikeln.
Mindre skärmtid en slitsam kamp för hela familjen
De har så svårt att slita barnen från teven, datorn och mobilerna att de har en skärmfri söndag. Känns otroligt sorgligt men det kanske är så det är nu för tiden?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar