Hörde en helt makalös grej på jobbet. Min kollega berättade att hennes kusin stått länge i adoptionskö och höll på att sammanställa sin ansökan när familjerätten från hennes kommun ringde. Det var en ung kvinna som ville adoptera bort sin dotter och hon var beräknad att föda två veckor senare. Snacka om chock! De hade nu två veckor på sig att förbereda sig på att bli föräldrar. De fick den lilla flickan direkt från BB och sedan följde 6 nervösa ångermånader innan adoptionen helt skulle gå igenom. Min kollega berättade att det var väldigt nervöst för dem. Det var en så konstig situation berättade hon då de nyblivna föräldrarna gick till psykologer för att lära sig att knyta an till barnet och den biologiska mamman gick till psykolog för att bearbeta sitt beslut.
Det var tre år sedan adoptionen gick igenom och flicka som de fick mår jättebra.
Jag tycker om att höra dessa berättelser. Det ger mig hopp om att allt kommer ordna sig. Vissa dagar gör det ont i kroppen av längtan kan jag ändå känna tröstan i dessa berättelser. De kanske ringer från familjerätten imorgon. Man vet ju aldrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar